Hur mycket kan jag låna till hus och bostad

Den här guiden förklarar enkelt vad som styr hur mycket du kan låna. Du får veta vilka faktorer långivare ser på, hur belåningsgrad och kontantinsats fungerar och hur du kan räkna på månadskostnaden.
Vad påverkar hur mycket du kan låna
Flera faktorer tillsammans avgör hur mycket en bank eller annan långivare kan erbjuda. De viktigaste är din inkomst, dina fasta kostnader, hur mycket du kan lägga i kontantinsats och hur lång återbetalning du väljer.
Långivaren gör en kreditprövning. Det innebär att de bedömer din ekonomi för att se om du kan betala tillbaka lånet. Kreditprövningen tar fasta på inkomster, skulder och eventuella betalningsanmärkningar.
Inkomst och kreditprövning
Din vanliga månadsinkomst är central. Bankerna ser på lön, pension eller annan stadig inkomst. För egenföretagare krävs ofta dokumentation över flera år för att visa stabilitet.
Utöver nettoinkomst tittar banken på dina fasta kostnader, till exempel andra lån, abonnemang och försörjningsansvar. Dessa kostnader påverkar hur mycket av din inkomst som kan avsättas till bolånet.
Regler kring kreditprövning kan variera mellan långivare. Om du vill läsa om hur kreditprövning fungerar i praktiken kan ett enkelt sökord vara hur mycket kan jag få i bolån (annonslänk).
Kontantinsats och belåningsgrad
Kontantinsatsen är den del av köpet du betalar utan lån. I Sverige är det vanligt att kontantinsatsen är minst 15 procent av köpeskillingen. Denna andel bestämmer belåningsgraden, det vill säga hur stor del av bostadens värde som belånas.
Belåningsgrad anges ofta i procent. En lägre belåningsgrad innebär vanligtvis att du kan få bättre villkor. Vill du läsa mer om hur belåningsgrad fungerar kan du söka belåningsgrad bolån (annonslänk).
Om du har sparade pengar till kontantinsats minskar du lånebehovet och påverkar prissättningen. Ett vanligt misstag är att glömma räkna med köpavgifter, pantbrev och lagfart när man planerar kontantinsats.
Amortering och löptid
Amortering är den del du betalar av på lånets kapital varje månad. Lånets löptid påverkar hur mycket du amorterar varje månad. Kortare löptid ger högre amortering men snabbare skuldfrihet.
Banker ställer krav på amortering beroende på belåningsgrad och lånebelopp. Dessa krav påverkar din tillåtna månadsbetalning och därmed hur mycket du kan låna.
En längre löptid kan göra det möjligt att ansöka om ett större lån eftersom månadsutgiften blir lägre. Samtidigt ökar den totala räntekostnaden över tiden.
Ränta och månadskostnad
Räntan bestämmer hur mycket banken tar för att låna ut pengar. Räntan förändras över tid och påverkar direkt din månadskostnad. Det finns fasta och rörliga räntor beroende på avtal.
För att jämföra erbjudanden är det bra att känna till begreppet effektiv ränta. Effektiv ränta visar den totala kostnaden för lånet per år och tar hänsyn till avgifter och ränta.
Exempel | Lånebelopp | Ränta | Månadskostnad (ungefär) |
---|---|---|---|
Litet lån | 500 000 kr | 2,0% | ~2 000 kr |
Medel | 1 500 000 kr | 2,5% | ~6 500 kr |
Större lån | 3 000 000 kr | 3,0% | ~13 000 kr |
Tabellen ovan visar förenklade exempel. Din exakta kostnad beror på amorteringstakt, ränta och eventuella avgifter.
Exempelberäkningar
Säg att du köper en bostad för 3 000 000 kr och har 15 procent i kontantinsats. Då behöver du låna 2 550 000 kr. Hur mycket du får låna beror på inkomst, andra skulder och bankens bedömning.
Nedan ett enkelt exempel på uppdelning och påverkan av amorteringstid. Beloppen är avrundade och förenklade för att illustrera principen.
Återbetalningstid | Månatlig amortering | Räntedel vid 3% | Ungefärlig månadskostnad |
---|---|---|---|
30 år | ~7 083 kr | ~6 375 kr | ~13 458 kr |
20 år | ~10 625 kr | ~6 375 kr | ~17 000 kr |
10 år | ~21 250 kr | ~6 375 kr | ~27 625 kr |
Dessa exempel visar att kortare löptid ger högre månadsbetalning men lägre total räntekostnad över tiden. Fundera på vad som passar din ekonomi.
Vanliga misstag när man räknar
Ett vanligt misstag är att räkna endast ränta och amortering och glömma andra fasta kostnader som försäkring, drift eller eventuella föreningsavgifter. Dessa påverkar din kvarvarande månadsekonomi.
Ett annat misstag är att inte lägga in en buffert för räntehöjningar. Räntor kan förändras, och en buffert minskar risken för obehagliga överraskningar.
Vissa räknar med optimistiska inkomster framöver. Om inkomsterna är osäkra är det bättre att räkna konservativt så att betalningsförmågan håller även vid förändringar.
Verktyg och kalkylatorer
Det finns flera kalkylatorer som hjälper dig räkna ut hur mycket lån du kan få och vad månadskostnaden blir. Ett enkelt alternativ är att använda bankernas eller jämförelsetjänsters verktyg för bolånekalkyl.
Vill du jämföra flera banker snabbt kan tjänster som Ordna Bolån (annonslänk) göra jämförelsen åt dig. De samlar erbjudanden så att du slipper kontakta varje bank separat.
För att räkna på månadskostnaden kan du också använda en kalkyl på sajter där du fyller i lånebelopp, ränta och amorteringstid. Ett konkret sökord att prova är beräkna månadskostnad bolån (annonslänk).
Frågor och svar
Hur mycket kan en bank låna ut till mig?
Det beror på din inkomst, dina fasta kostnader, kontantinsats och bankens kreditbedömning.
Behöver jag alltid 15 procent i kontantinsats?
15 procent är en vanlig nivå i Sverige, men villkoren kan variera mellan långivare och över tid.
Hur räknar jag månadskostnaden för ett bolån?
Multiplicera lånebeloppet med räntan och lägg till amortering. En kalkylator gör detta automatiskt och visar olika alternativ.