Belåningsgrad och LTV i bostadslån

Belåningsgrad visar hur stor del av en bostads värde som är belånat. Den hjälper dig förstå lånets storlek, bankens krav och vad som påverkar räntevillkor.

Vad är belåningsgrad

Belåningsgrad är ett mått på hur mycket du lånar i förhållande till bostadens värde. På engelska används ofta förkortningen LTV som betyder loan to value. En lägre belåningsgrad betyder att en större del av värdet är eget kapital.

Belåningsgrad anges i procent. Om du köper en bostad för 3 000 000 kronor och lånar 2 400 000 kronor är belåningsgraden 80 procent. Belåningsgraden visar alltså hur stor del av bostaden som är finansierad med lån.

Hur räknar man belåningsgrad

Formeln är enkel: lånebelopp delat med bostadens marknadsvärde, multiplicerat med 100 för procent. Exempel: 1 500 000/2 000 000 = 0,75 vilket blir 75 procent.

I praktiken kan värdet vara antingen köpeskillingen eller en värdering från banken. Det är därför viktigt att veta vilken värdegrund banken använder när den beräknar belåningsgraden.

Varför belåningsgrad påverkar bankens bedömning

Banker använder belåningsgrad för att bedöma risken i ett lån. Högre belåningsgrad kan ge stramare villkor och större krav på amortering. Det påverkar både priset på lånet och vilka låneprodukter som erbjuds.

Belåningsgraden kan också avgöra om du kan få särskilda erbjudanden, som lägre ränta för kunder som har mycket eget kapital i bostaden.

Exempel och tabell

Nedan ser du en översikt över hur olika belåningsgrader ofta tolkas av banker. Procentsatser och krav varierar mellan långivare, men tabellen ger en enkel jämförelse.

När bankerna sätter sina gränser spelar också andra faktorer in, som inkomst, anställningsform och bostadstyp. En del banker ställer lägre krav på belåningsgrad för nyproduktion eller för kunder med stabil inkomst.

Vanliga nivåer och gränser

I Sverige är 70 procent en vanlig nivå som skiljer enklare lån från lån med striktare villkor. Ibland används särskilda fasta gränser för stödprogram eller gröna lån.

Det finns också exempel där bankerna sätter lägre maxbelåningsgrad för vissa bostadstyper. Om du vill se hur 70-procentsgränsen diskuteras kan du läsa mer om belåningsgrad 70 procent belåningsgrad 70 procent (annonslänk).

Belåningsgrad och amortering

Amortering är hur mycket du betalar av på lånet varje månad. Banker kan koppla amorteringskrav till belåningsgrad. Ju högre belåningsgrad, desto mer kan du behöva amortera.

Amorteringsunderlaget kan också påverkas av bostadstyp. För att räkna ut vad du måste amortera behöver du veta både belåningsgraden och bankens egna regler eller krav från myndigheter.

Tips för att sänka belåningsgraden

Det finns flera sätt att förbättra din belåningsgrad innan köp eller för att ändra den efter köp. Ett vanligt sätt är att spara till en större kontantinsats.

Andra metoder är att dela upp lånet, amortera extra eller få in kapital genom exempelvis försäljning av annat sparande. Du kan också jämföra erbjudanden från flera långivare för att hitta bättre villkor.

För den som vill ha hjälp med att jämföra banker kan tjänster vara ett alternativ. Ett exempel är Ordna Bolån som jämför flera banker åt dig och kan underlätta processen. Ordna Bolån (annonslänk).

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att räkna belåningsgrad utifrån fel värde. Om du använder ett uppskattat marknadsvärde istället för bankens värdering kan du hamna fel i ansökan.

Ett annat misstag är att missa kostnader som påverkar din faktiska betalningsförmåga, till exempel avgifter, skatter eller underhåll. Räkna alltid med helheten när du bedömer hur mycket lån du klarar.

Bostadsrätt, villa och fritidshus

Olika bostadstyper värderas olika av banker. En bostadsrätt kan ha annan värderingspraxis än en fristående villa, och fritidshus kan bedömas som mer riskfyllt. Det ger effekt på vilken belåningsgrad som accepteras.

Om du planerar att låna till fritidshus kan särskilda villkor gälla. Läs gärna om låna till fritidshus låna till fritidshus (annonslänk) om det gäller dig.

Praktiska råd vid köp och omförhandling

När du köper bostad är det bra att räkna på flera scenarier. Räkna både med dagens ränta och med en rimlig höjning för att se hur månadsbetalningen påverkas.

Om du vill förbättra villkoren på ett befintligt lån kan du förhandla med banken eller söka nytt låneerbjudande. Att samla erbjudanden gör det lättare att jämföra alternativen.

Verktyg och beräkningar

Det finns enkla kalkyler på nätet för att räkna ut belåningsgrad och månadsbetalning. En kalkyl kan visa hur en extra amortering påverkar din belåningsgrad över tid.

Vill du räkna konkreta siffror rekommenderas att använda en bolånekalkyl för att se totalkostnaden inklusive ränta och amortering. Du kan även använda interna guider om bolån för att räkna på din situation.

Ord och förkortningar

Lånegrad och LTV är två sätt att tala om samma sak; båda beskriver relationen mellan lån och värde. I samtal med banken är det bra att använda både procent och faktiska kronor för att undvika missförstånd.

När du diskuterar villkor, be om konkreta siffror: vilket belopp räntan gäller för och vilken belåningsgrad banken använder i sin bedömning.

Frågor och svar

Hur räknar jag min belåningsgrad?

Delar du lånebeloppet med bostadens värde och multiplicerar med 100 får du procenten.

Vad räknas som lågt eller högt belånat?

Under cirka 50–60 procent räknas ofta som lågt, medan över 80 procent bedöms som högt av många banker.

Kan jag påverka belåningsgraden efter köpet?

Ja, du kan amortera extra, spara och vid behov dela upp lånet för att minska belåningsgraden.

Påverkar belåningsgraden räntan?

Ja, lägre belåningsgrad kan ge bättre villkor hos vissa långivare.

Behöver jag värdering för att veta belåningsgraden?

Banken gör normalt en värdering vid ansökan och använder den för att beräkna belåningsgraden.