Belåningsgrad LTV vad det betyder och hur du räknar

Belåningsgrad, ofta förkortat LTV från engelskan loan to value, visar hur stor del av bostadens värde som är belånad. Den påverkar vilka lån och villkor du kan få.

Vad är belåningsgrad

Belåningsgrad visar förhållandet mellan lånebeloppet och bostadens marknadsvärde. Det anges i procent och talar om hur mycket av värdet som är belånat.

Begreppet kan kallas LTV som kommer från engelskan loan to value. LTV är ett sätt för långivare att bedöma risk.

Hur beräknas belåningsgrad

Formeln är enkel: lånebelopp delat med bostadens värde gånger hundra. Exempelvis blir 1 200 000 kr i lån av ett hus värt 2 000 000 kr en belåningsgrad på 60 procent.

I praktiken använder banker ofta marknadsvärdet vid köpet eller en värdering senare. Värdet kan påverkas av bostadstyp, skick och läge.

Vanliga gränser och regler

Banker har ofta gränser för hur hög belåningsgrad de accepterar. En vanlig figur är 85 procent som max vid bolånetillfället, men olika banker kan ha olika regler.

Regler kan också skilja sig mellan villor och bostadsrätter. För nyproduktion finns ibland andra villkor.

Konkreta exempel

Här är två enkla räkneexempel som visar hur belåningsgrad påverkar beloppet du behöver som kontantinsats och hur mycket du kan låna i förhållande till priset.

Om köpeskillingen är 3 000 000 kr och banken kräver 15 procent i egen insats blir kontantinsatsen 450 000 kr. Resterande 2 550 000 kr kan bli bolån om banken accepterar denna belåningsgrad.

Översiktstabell

Hur belåningsgrad påverkar lån

Belåningsgraden påverkar vilka produkter och villkor du erbjuds. Banker använder siffran för att sätta ränta, amorteringsplan och vilket maximalt lån du kan få.

En lägre belåningsgrad visar att mer eget kapital finns i bostaden och minskar bankens risk. Det kan göra det lättare att få bättre villkor vid förhandling.

Tips för att sänka belåningsgraden

Du kan sänka belåningsgraden genom att öka din kontantinsats, amortera på befintliga lån eller förbättra bostadens värde via renovering.

Ett annat alternativ är att dela upp lånet i delar eller välja att amortera extra under en period för att snabbt komma under en viss procentsats.

Särskilda situationer

För vissa köpare, till exempel studenter eller personer utan fast anställning, gäller särskilda bedömningar. Banker ser också annorlunda på nyproduktion och fritidshus.

Vill du jämföra flera banker samtidigt kan tjänster som Ordna Bolån ge en överblick över erbjudanden och villkor och spara tid i processen. Ordna Bolån (annonslänk).

Begreppet belåningsgrad bolån (annonslänk) används ofta när banker beskriver sina krav vid bolåneansökan.

Kostnader och kontantinsats

Kontantinsats är den del av köpet du måste betala själv före lån. Storleken räknas ofta i procent av priset och påverkar belåningsgraden.

Om du vill veta vanliga siffror för insats kan du läsa om kontantinsats procent (annonslänk) för att jämföra vanliga krav.

Byta bank och omförhandling

Om din belåningsgrad sjunker efter att du amorterat kan det vara ett tillfälle att förhandla ränta eller villkor. Banker ser ofta fördelaktigt på kunder med lägre risk.

Att flytta hela lånet kan innebär kostnader som ränteskillnadsersättning. Räkna noga på kostnaderna innan beslut.

Frågor och svar

Vad är skillnaden mellan belåningsgrad och LTV?

Det är samma sak; LTV är bara den engelska förkortningen för loan to value.

Hur räknar jag belåningsgrad själv?

Dela lånebeloppet med bostadens värde och multiplicera med 100 för att få procent.

Påverkar belåningsgraden min ränta?

Ja, lägre belåningsgrad ger ofta bättre möjligheter till lägre ränta eftersom risken för långivaren minskar.

Kan jag få lån om min belåningsgrad är över 85 %?

I många fall är det svårare och villkoren blir mindre förmånliga, men det finns banker och lösningar som kan bedöma ärendet individuellt.